Sinnenas trädgård

Doften som ett rus en försommarkväll; rester av hägg, syren, gammaldags pingstlilja och äppelblom. Vidunderliga flöjttoner av svarthätta tillsammans med trädgårdssångarens joller, koltrastens välkända toner och rödhakens svårmodiga sång blandat med bäckens toner.
Att bara få vara i detta, ta in och åter ta in. Gömma till vinterns mörker och kyla och gråhet. Jag sitter inbäddad i detta, i syrener, förgätmigejhavet, äppelblom och urtida jättelika ormbunkar.
Blåmesen flyger ut och in i holken och badar i bäcken och på avstånd hörs hjortarnas karaktäristiska ljud.
Att livet får vara så här underbart! Och jag behöver inte åka någonstans utan kan bara vara hemma i detta. Min älskade lilla katt kommer och lägger sig spinnande tillrätta i mitt knä.
Jag bara är och naturens kraft strömmar in i mig, fyller mig med glädje, tacksamhet och kraft. Jag kan berätta om det, ge det ord men det är bara när jag är i detta som jag till fullo kan förstå det. Då går jag till en plats i mig av rent vandrande. Vet att det är livsviktigt att vara där ibland. För att kunna orka med det svåra i livet, för att kunna ge kärlek, för att få kraft att forma mitt liv, för att kunna leva.
Det är så lätt att distraheras av alla måsten, alla göranden. Att tro att jag inte har tid. Tid att bra vara och framförallt att hitta vägar och platser att nå dit.
Det handlar om din själ, sökandet efter en själ, din och trädgårdens.